findagen

Bortsett från kanske den värsta PMS-omgången jag haft på flera år, med en otroligt irriterande känslokavalkad som känns svårkontrollerad och så, så har denna onsdagen nog varit en av de bästa onsdagarna på mycket lång tid.

Vädret var STRÅLANDE imorse. Om det inte vore för att det var alldeles för kallt för herr whippet så hade det varit perfekt. Nå, eftersom han frös för mycket om sina tassar redan efter ca 300 m promenad så fick han gå hem igen och kura inne i värmen då vi knallade iväg. Det var en MAGISK promenad. Vackert väder, solen strålade högt på himlen, myrarna bjöd på sin alldeles egna magi av kombinationen öppna vyer, gulliga krokiga små träd, välpackade skoterspår också gick vi en del bitar inne i snötyngda skogen. Det är som att kombinationen av allt det vackra som helt enkelt aldrig tar slut och att få röra på fötterna och att få göra detta tillsammans med fyrbentingar och tvåbentingar som en tycker mycket om, tja, det jagar vilken jäkla PMS som helst på språng.

Vi träffade på färska älgspår och hittade en ny väg som jag inte kände till (tyvärr kom den från andra sidan skogen, alltså ingen väg jag kommer åt med hästarna), det gjorde verkligen min dag.

Lo var gnölig i början av promenaden, vilket kändes typiskt eftersom hon varit så otroligt ”o-gnölig” senaste promenaderna vi varit på, men det gick över sen. Hon gillar att åka bob men även att gå själv kortare sträckor. Vi ska åka till fjällen med Mattias föräldrar till sommaren och jag hyser hopp om att hon faktiskt kommer kunna vandra lite själv vilket vore fantastiskt.

Men boben är fantastiskt praktisk… Glider bra på snön och är mycket lätt att dra. Hon ägnar mycket tid åt att skratta åt gupp och att äta snö. Även att involvera sej i hundträningen.

Minna är en otrolig liten hund att ha med. Söker, spårar och är otroligt aktiv konstant. Samtidigt följsam och även om hon kan fara iväg längs ett spår – tex de färska älgspåren vi träffade på, rätt långt, så kommer hon alltid igen. Det är så tråkigt att hon är omöjlig att ha lös här på gården (alldeles för kär i en av grannarnas hundar för det och det ÄR ju trots allt en Shiba…), men så länge det är så här lätt att ge henne livskvalitet så gör det kanske inte så mycket…

Efter promenixen så gräddade jag blåa (sån karamellfärg typ?) bananplättar å gjorde en choklad/jordnöts-sås till. Det var supergott och fiffigt recept; plättarna blev helt perfekta. Här är receptet till plättarna. Såsen gjorde jag en egen med inspiration från den där…

Sen isäng med barnet och så låg jag i soffan en stund, kollade på Girls, somnade lite, kollade klart och hade det rätt avslappnat och skönt, innan jag åkte till stan och handlade hästfoder och människofoder.

Ikväll har Mattias varit på rollspelskväll så jag har varit ensam med Lo – en happening nuförtiden och det är verkligen så att jag blir imponerad av mej själv som varit ensam så länge, det är verkligen krävande att vara helt ensam med henne, även fast hon som ikväll varit på fantastiskt humör och allt har flutit på utan några speciella missöden eller utbrott direkt. Men ÄNDÅ att få allt att flyta kräver sin kvinna, helt enkelt.

Vi kollade lite på Totoro, ny japansk serie, och sen bakade vi rå apelsincheesecake. Det såg helt fantastiskt ut och luktade även fantastiskt, då jag ställde in den i frysen. Nu ska den få vara där i helst 2 nätter innan jag äter, så den gottat till sej ordentligt.

Lo är i värsta ”Kan själv”-perioden (på ett bra sätt!) och alltså gör precis allt själv – bl a råkade hon kissa på golvet i hallen och när jag skulle skura så skulle minsann HON göra det och jag fick INTE hjälpa till. Sen ska hon klä sej själv, vilket helt plötsligt går riktigt bra. Det är så coolt med utvecklingssprång då en märker att jamen wow, nu funkar det ju. Ett tag tog hon alltid på sej byxorna bak och fram och tröjan upp och ner, nu hamnar allt på rätt ände. Dessutom är hon riktigt skillad på tandborstandet – alltså hon börjar faktiskt lära sej att borsta UPPE också (vilket verkar vara en riktig tungviktarövning med tanke på hur hon har försökt under en lång tid), är inte alls så tokigt intresserad av att bara suga i sej tandkrämen utan mer intresserad av att faktiskt BORSTA, hon kan skölja och spotta (spotta har hon iofs kunnat sen hon kom från Gran Canaria, jag är döimpad) och NU ska jag sluta 😉 – det är fint med små utvecklingssteg som förenklar vardagen, tycker jag. 🙂

När Lo var isäng gick jag ut till pållarna och nattfixade med dem, sen in å så har jag tryckt i mej chips å dipp å druckit mangohavremjölk. Yum!

Nu ska jag svulla vidare. Hejsvejs.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s