Kul inspiration!

Kolla in denna video med lite ”enkel” dogparkour. Gött med inspiration! Synd att jag kollar på såna videor mest mitt i natten. Vill ut och leta lämpliga hinder NU. Men alla dogs i hushållet sover ju natt nu förstås.

Veckans utmaning i dogparkour-gruppen är slalom. Vi får väl se hur det går med tränandet av det. Men jag är tacksam för inspirationen, bara att försöka träna på en grej ger ju nån sorts start.

Ps. Nu har jag långhelg dessutom. Ledig 4 dagar.

 

 

Och Ps 2. Ikväll jobbade jag med ”matt-target” med Lejonhjärta också. Han är som en rolig blandning av Minna och Texas. Dock råkade jag  klicka för en grävning på mattan (som är en gammal skylt från tiden då det bodde mjölkkor på gården, skyltar som satt ovanför kornas bindplatser så att en kunde se om de var i sin eller så, tänker jag). ETT ENDA KLICK och sen grävde han frenetiskt och fick mattan mest mellan fram och bakbenen istället. Precis som Minna. Vad är det med grävande som är så lättförstärkt? Det var som om han förstod -hov + matta = klick och så kom grävandet. Och klicket landade precis fel, jag trodde han skulle ställa ner hoven men uppenbarligen började han gräva.

När jag skriver det här förstår jag ju att jag kanske är NÅGOT för tidig med klicket, men det är ju så svårt när en koncentrerar sej för fullt och liksom ”förväntar” sej en grej.

Det är lätt om jag ger honom hjälp -tex om jag leder upp honom på mattan. Då fattar han att han ska stå där -men det gör han ju även om det inte finns nån matta. Det vore skoj om han ”kom på” att gå till mattan och ställa sej på eget bevåg, men vi kom inte helt dit ikväll även fast jag tyckte det verkade lovande några gånger.

Han blev dock lite frustrerad, lite huvudskak och så, och när jag tänker på det så tänker jag kanske att jag måste sänka kriterierna och göra det lättare att förstå vad jag vill…

Märkte även att jag av någon anledning lyckats lära in en backsignal som jag inte ALLS vill ska vara en backsignal -att jag stryker honom på halsen, speciellt på höger sida. Bah?! Tror det har med klickandet vid långa tyglar att göra, för han backar väldigt ofta bak nåt steg då jag klickar då, och jag kanske stryker på honom i samband med klicket också??? Jag vet inte.

Och vad gäller dog parkouren så är jag superpeppad på att jobba med liknande med Lejonhjärta – när han var unghäst var han ju helt crazy i att klättra upp på stenar. Jag hittade honom flera gånger på en stor sten vi har mellan två uthus, fattade aldrig riktigt hur han hade tagit sej dit upp men förstod varför 😉 – han ogillar nog egentligen att han har sån liten kropp och gillar att känna sej så stor utanpå som han känner sej inuti…. 😉

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s