Träning…

Ikväll har jag och Texas tränat mer på halsbandspåtagning och även påbörjat sele-påtagning. Det går prima ballerina. Jag är allmänt ostrukturerad och lättfrustrerad men jag gjorde nog lite rätt iaf för han verkade haja rätt bra bortsett från en lång härdsmälta då han körde på sin ”stirra på fickan är nog vad hon vill ha!”. Nu ska jag bara komma på hur vi ska kunna få till att han lyfter sin högertass in i selen.

Inspirerad tog jag med mej övningen till Lejonhjärta igår och han hajade fort grimpåtagning. Idag då jag kom till hagen så påminde han mej om gårddagens övning så vi fortsatte. Alltså han visade tydligt att han förväntade sej ett litet träningspass med grimman. Gulliga häst ;). PERFEKT! Jag har varit så otroligt seg med att börja den här träningen, även fast jag i flera år varit medveten om att hans grimpåtagning skulle kunna förbättras avsevärt -särskilt eftersom jag tänker att han ska kunna hanteras av små barn, känns det extra viktigt att just grimpåtagning/tränsning etc sker på ett sånt vis att det blir enkelt för en liten människa som tex inte ”når högt upp” etc.

Sen jobbade jag honom på långa tyglar runt vagnen och försökte lite smått övertyga honom om att vagnen inte är skräckinjagande. Gick sådär tills jag faktiskt vände upp honom nära skaklarna och började försöka förstärka att han kunde gå över dem. Gav belöningen på marken vilket var ett mycket smart drag, tror jag. Väldigt kraftfullt pass idag, där han till synes gick från att inte ens vilja gå på en volt runt vagnen (sökte sej bort från den) till att han självmant sökte sej mot den för att knalla över skaklarna och även kunde stanna med bakdelen inne i skaklarna utan att vilja vända undan (som han gjorde först, det är bakben + skaklar som är det läskiga). Återstår ju att se hur mycket som egentligen blev inlärning, när han uppenbarligen tycker att de var lite obehagliga :(.

Försökte tänka positivt att det ju är bra att vi fick den här reaktionen med rädsla (PTSD? jag läser honom så iaf. Som att han blev påmind om vagnens/skaklarnas läskighet för ett par gånger sen, då jag tappade ner skaklarna lite för hårt.) NU och inte sen då han faktiskt är I vagnen och körs. Nu kan vi ju jobba flitigt med det innan vi hamnar i någon farligare situation.
Men jag blev lite mer osäker på om jag ska köpa nån brösta åt honom ännu, han kanske aldrig känns lämplig att sätta i vagnen igen. Samtidigt hoppas jag att detta bara är nåt övergående, och att han snabbt är åter i sin trygga körhästroll.

Sen RED JAG! Trollfuxa. Ojojoj så hon lagt på sej senaste tiden. Helt sjukt. Jättelänge sen hon var så fet. Måste vara extra kraftigt bete i vinterhagen (det vet jag sedan innan, som att den blivit ”sådd” med spill från olika höbalar, och välgödslad i lagom mängd, typ). Jag fick användning av mina rörliga höfter (jag har typ extrem förmåga till utåtrotation i höfterna, bra grej då en sitter på runda, breda hästar!).

Red barbacka lite i skogen och sedan vidare runt den korta offroadvändan. Var väldigt rörd -berörd? – stor del av rundan. Av skogen, av Trollfuxa, av ridningen i sej. Varför varför varför rider jag så sällan???

Trollfuxa kändes smidig, rörlig och kort och gott superfin. Glad, spanade, var lite lagom tittig och kändes som om hon gärna hade hittat på nåt äventyr typ lite skutt och hopp vid några tillfällen.

Men jag blev lite illa bestört av hur mycket den gamla traktorvägen var igenväxt längst ån. Sen jag flyttade hit tror jag bara den använts av mej då jag rider, av älgar och av rådjur, och den var lite buskig redan då jag flyttade hit 2006. Men den har hållit sej hyfsat öppen fram till för två år sedan ca. Då jag slutade rida regelbundet typ… Nu går det i princip inte att se att det varit en väg, det är som en tjock matta av björksly att rida igenom.

Den rundan ska Engla och Hjärtat få följa med mej på, men först ska han tömköras den rundan några gånger och så ska jag rida honom där en gång också. Han är ju lite hoppig med att träd slår emot honom då han har ryttare på ryggen så jag vill helst vara helt på den säkra sidan innan Engla får hänga med. Men perfekt skrittrunda är det ju, tar ca 40-45 min att skritta runt och är till stor del i princip offroad.

Härlig träningspepp nu!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s