Fina, fina hästar

Den lilla personen var här och red både Lejonhjärta och Trollfuxa. Vilket innebar att jag red båda två. Och jag känner mej gråtfärdig över den härliga känslan jag får efter att ha spenderat en hel del tid med hästarna. Det är ju magiskt. Känner mej varm och mjuk och avslappnad och nöjd och stolt och lite allt möjligt bra.

Lejonhjärta fick prova sadeln med svanskappa på för första gången. Linade honom först lite och han knep kanske åt rumpan liiite i början men det såg ut att gå över och gjorde flera galoppfattningar helt utan bockelisprätt. Bara DET liksom?! Å. Fina häst.

Sen satt jag upp och han kändes som vanligt vinglig första 5 minutrarna, men sedan kom vi ihop oss och han ger en härlig ridkänsla. Väldigt bräckligt och känsligt men otroligt lyhörd, koncentrerad och …arbetsvillig? Vet inte om det är rätt ord, men han känns väldigt plikttrogen. Det är ju både och med den känslan, ibland känns det lite jobbigt att han inte sprudlar av glädje över att jobba, men det är som om han mest går igång på att få JOBBA koncentrerat, det är det som är belöningen och det viktiga för honom.

Sen red den lilla personen (som inte var jätteliten) honom och förutom att jag fick hjälpa till lite med drivning från marken, då han har lite svårt att tänka framåt, så såg det riktigt fint ut. Han är ju väldigt ”formad” av sej själv och formar sej fint i innersidan på volter och är ”till handen” på ett bra sätt. Viktiga är nog att inte vara för överrörlig i händerna men den här tjejen var rätt stilla i handen så jag tror det kommer gå fint.

VÄLDIGT glad att se honom riden av någon med ”lite mer vana”. Han kommer bli en väldigt fin barnponny, tror jag! Känns så stabil och trygg och snäll, liksom.

Jo, jag är stolt över honom. Nu hoppas jag bara att den här personen kan ge honom lite ”vidareutbildning” i form av ”ut i skogen rakt fram i lite högre tempo i trav och galopp”. Jag tror det är vad som behövs just nu för att han liksom ska vakna till liv och bli lite mer fart och energi i. Alltså för att han ska hitta lite framåtbjudning. Vi får se :).

Trollfuxa var sitt vanliga vackra jag och det var härligt att rida henne. Det ger perspektiv att ha folk på besök. Hon känns väldigt välutbildad då jag sitter på, alltså som att hon är väldigt klar och bra i grundarbetet. Inte så konstigt kanske med tanke på att vi nött på med samma grejer i typ 10 år ;). Idag var hon dock rätt ”emot sej” i kroppen och det märks ju litegrann i travarbetet bla.
Den lilla personen fick trava lite barbacka på Trollfuxa, jag jobbade tanten vid hand i traven så J fick känna på när Trollfuxa är balanserad i traven. Bra grej att få känna på, eftersom hon KAN vara ruggigt obalanserad också ;)…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s