Vilsenheten och hängbuken

Fick ett sån fint mail ikväll och nu är det bestämt att Lejonhjärta åker om två veckor. Det gav en lättnad. Och en vilsenhet. Ensamhet? Ja, jag vet då inte men det var en knasig känsla där jag satt vid köksbordet och läste mailet, och Mattias var hos sina föräldrar med Lo och åt middag. Hur ska det här bli nu då?

Men nu måste jag ta ett beslut angående Trollfuxa, och bråttom blev det. Jag behöver all hjälp jag kan få i den frågan. Det finns en liten förhoppning men jag vet inte hur rätt det är…

Jag har jobbat på hängbuken ikväll och gjort smarrig gräddstinn middag, kålpudding med gräddig pepparsås och kokt potatis å lingonsylt. Å sen gjorde jag en smarrig kaka med det här sockerkaksreceptet som grund, lite apelsinskal och apelsinsaft som smaksättning och så en topping med guldnougat, växt-färskost, margarin & lite florsocker (ihopmixat). Det blev sjukt gott men som alltid då jag gör en hel kaka så inser jag hur lite jag själv kan äta. Nå, har gott om frysplats (två frysar 😉 ).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s