Saker en kan göra tillsammans med sin unge:

Åka på återvinningen. Tålamodskrävande då hon prompt ska lägga i princip allt i containrarna (dvs JAG får inte stoppa ner något i en container!), men behöver att jag står bredvid för att våga. O en som förälder känner att det är mycket viktigt att hon gillar att hjälpa till med sånt (ni vet, inför framtiden, inför hennes eget vuxetliv etc), så jag måste akta min tunga jävligt noga från att 1. Försöka stressa på henne. 2. Fråga trehundra gånger om inte jag kan gå iväg (för att hämta mer grejer som ska stoppas ner i containrarna). 3. Uttrycka min irritation då hon för femtielfte gången hävdar att nånting ska slängas i en annan container, även fast jag redan försökt förklara femtielva gånger hur en återvinningsstation funkar.

Men då jag stod där och bet mej i tungan och noterade min egen stress fick jag ju även ett utmärkt tillfälle att analysera 1. Varför känner jag mej stressad då vi fixar med återvinningen? Varför måste det gå fort? Varför känns det så viktigt (att jag tom ”låter mej” få ångest) att vi ska göra det så fort som möjligt? 2. Om det fanns något i situationen som jag faktiskt kunda njuta av. (Ps. Jag kom fram till att det enda jag kunde njuta åt var att jag spenderade tid med Lo. Inte mycket annat där o då som var härligt. Skitväder, lite småkallt, blött, mörkt och ganska äckligt med allt skräp som folk varit tillräckligt ambitiösa för att köra dit till återvinningstationen men sedan för lata för att orka stoppa ner i containrarna ordentligt.).

Sedan kan en göra smoothie och pannkakor med hjälp av barnet. Betydligt mindre tålamodskrävande åtminstone, där får vi sällan så mycket konflikter. Idag kunde Lo tom hjälpa mej med att plocka fram decilitermått, tallrik (för de färdiga pannkakorna) o annat sånt som gör att det faktiskt går smidigare, och jag försöker vara klok nog att stanna upp och njuta lite av de effekterna av utveckling, att hon ”kommer på” att hon ska ta fram bestick, eller att hon säger ”Okej!” då jag frågar henne om hon kan ta fram en tallrik – och sedan på relativt egen hand styr en stol till bänken och plockar ner tallriken själv o sedan flyttar tillbaka stolen.

Att det blev smoothie och pannkaka beror på att hon ätit rätt lite senaste tiden. Smoothie må vara ”sockrigt” (inget raffinerat socker men sött av fruktsocker) men jag VET att jag kan få i Lo en helvetes massa bra-grejer på ett enda glas smoothie = gjorde smoothie på en banan, en liten påse smoothiemix (papaya, mango o nåt annat), hackad frusen spenat, linfröolja, hampaproteinpulver o berikad havremjölk. O så mortlar jag valnötter och paranötter i morteln och rör ner i hennes glas. Hon säger att det smakar som glass och jag känner mej nöjd för att hon får i sej många bra grejer. Sedan när glaset med smoothie nästan är uppdrucket så börjar pannkakorna vara färdiga och då får hon i sej två såna, inte för att det är nyttigt men för att hon älskar pannkakor. Har sojamjöl i pannkakorna o tänker att de ger liiite protein iaf. Själv älskar jag också pannkakor men det är tungt för kroppen med sån mjölmat tycker jag, så vill helst inte äta det så ofta…..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s