Hoppelihopp & Pilates

Träningspeppen med Hjärtat är verkligen på TOPP!

 

Igårkväll tränade vi en kort stund i boxen på att ta konen i munnen. Vill gärna bygga duration men märker att det är svårt. Han vill gärna bara ta den i munnen och sedan släppa den på en gång. Kanske finns nåt annat smart sätt att lösa det på?

Sen tränade vi lite i boxen på The Pose från Alexandra Kurland. Eller egentligen kan jag inte säga att det är The Pose, för jag vill inte riktigt att han ska ”vika in näsan” (iofs gör han det av sej själv då han får klicket, det är hans ”vänta på belöning”-min -med lång överläpp och lite flexad nacke och världens gulligaste öron, hahaha) – men jag försökte jobba lite med viktförskjutning mot bakdelen.
Det är så krävande för min tajming; under passet igår (kanske 30 belöningar) så lyckades han backa lite ungefär vid hälften, även fast jag verkligen försöker klicka precis vid minsta antydan till viktförskjutning o dessutom placerade honom så han hade rumpan i väggen (för att minimera risken för just såna tajmingssvårigheter). Haha SÅ SVÅRT! Och han blev nog lite frustrerad, förstod inte riktigt.

Men idag då vi provade ute på ridbanan så märkte jag ändå att nåt hade fastnat, för nu stod vi utan nån vägg bakom och han gjorde ändå en minimal antydan till viktförskjutning utan att faktiskt backa, massor av gånger ;). En grej var att jag igårkväll la en hand på nosryggen och la tryck mha den, men idag så tog jag bort den och tänkte mer ”lockning” med min kropp = mycket lättare för honom (och dessutom finare ur inlärningssynpunkt, tänker jag).

Det är verkligen en minimalt liten viktförskjutning vi får, men det är NÅT att jobba med. Nu har jag också lärt mej att jag måste kolla på RYGGEN, det är där viktförskjutningen BÖRJAR och kollar jag där har jag mycket större chans att klicka rätt tajmat. Då jag försökt tidigare har jag kollat på bakbenen. Då rörelsen syns i bakbenen är det för sent att klicka! Om jag klickar då hinner han lägga över vikten till det andra bakbenet o börja lyfta det.

 

Sen linade jag honom över några hinder. Först fick han skritta över dem och jag råkade klicka en gång på vardera hinder i vardera varv, då han stod med frambenen på ena siden hindret och bakbenen på andra. Och självklart så fortsatte han med det en massa senare. Trots att det bara blev 4 klick totalt för det?!
Det är som att det jag klickar för ”först” vid nåt nytt – är det som fastnar mest och som han hela tiden återkommer till.

Så nu är jag rädd att han kommer göra så i all framtid; alltså då han inte riktigt förstår så kommer han ”hoppa” och stanna med frambenen på ena sidan av hindret och bakbenen på andra sidan. GAH! (HAHAHA!)

Och då jag tänkte att ”Nä nu måste jag se till att klicka då han kommit över hindret med alla fyra” så måste vi ha sett as-löjliga ut, då stod han där med två ben på ena sidan hindret och två ben på andra – jättelänge – och jag väntade och väntade och väntade för att han skulle komma på att ta ett steg till (och då få sitt klick). Ja, herregud. Klickerträning har sina ljusa ”bloopers”-stunder…
Men det tog ingen evighet, jag hade ju faktiskt lyckats få in några klick även efter hindret redan tidigare, o det är ju en HÄST och inte TEXAS jag jobbar med…. 😉 Så han provade ganska snart (efter kanske 20 pinsamma sekunder?) att kliva över.

Hinderklick var iaf en bra grej för att kunna FÅ UT honom på volten i longeringen, utan att ”hota iväg” honom (ja, så gör jag, dvs pekar/pekar med spöet/viftar med snöre, men det känns o-sympatiskt), han hade ett mål ute på volten att söka sej mot.

Fick inte till nån direkt rytm över hindren men det var iaf en början… Han både ”travade” och ”galopperade” över (mot) hindren idag i alla fall. Och snubblade sej över i försök att sätta ner frambenen på ena sidan och bakbenen på andra, hehe….

 

Ikväll ledde jag och Lo in honom från hagen, dubbla grimskaft (dvs ett i min hand och ett i Los) och jag klickar honom för att vara följsam snett bakom Lo, i hennes tempo. Eller okej: det är vad jag hoppas att jag klickar honom för. Vad Lejonhjärta egentligen tror, vet jag inte. Det är det svåraste med såna här följsamhets-belöningar, tycker jag…. Svårt att veta exakt vad en förstärker. Nåväl, han gick fint bakom henne med lite hjälp från min sida, iaf.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s