1,2 mil o nykär

Är lite nykär i Hjärteponnyn. Tömkörde en ny väg, Endomondo räknade sträckan till 1,2 mil, han var så sjukt pepp o glad o jag blir så sjukt pepp o glad av att han är det. Dessutom kom vi till en plats mitt ute i skogen som kändes magisk. Det var tyst, stilla, väldigt avskilt, o jag kände hur jag var på besök i en massa andra ”personers” hem: vilda djur. Det gjorde mej alldeles luden o mjuk inuti. Lycklig. Visst kunde jag fortfarande höra civilisationsljuden, mest trafik från E4:an tror jag, men alla andra ljud alltså -magiskt. Vi kom först till en raning med stora åkrar. En ljuvligt öppen yta på många hektar åt alla håll. Sedan letade vi oss längre in i skogen längs en gammal traktorväg o en stund kände jag ett sting av osäkerhet, som att just där skulle en nog kunna stöta på läskigare djur (ni vet, stora ludna som börjar vakna till liv nu o har små bebisar o kan bli lite arga), men just då jag tänkte på det så skrämde vi ett rådjur som stod o betade på ännu en gömd liten åker en bit framför oss, o jag kände mej väldigt trygg, om rådjuret kände sej trygg där (tills vi kom), så skulle nog vi också vara det. Lät Hjärtat beta en stund innan vi gick hemåt igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s