Mensen är kockobello

Igår märkte jag att humöret var så svärtat så svärtat. Typiskt PMS. Samma på förmiddagen idag. Sur, grinig och lättirriterad. Det var så påtagligt så jag förstod att det var hormonellt. Livet känns helt svart ju, trots att solen skiner, jobbintervjuerna ramlar in o allt egentligen är prima ballerina.

O nu har jag fått mensvärk. Hello kockobellomensen.

Först fick jag en mens helt utan mensvärk, så knäppt. Typ första gången nånsin i mitt liv. Nästa mens var väldigt klumpig o slajmig, skitmysko, men följde iaf min vanliga cykel o hade mensvärk som vanligt. Sen förra vändan fick jag sån där brutal mensvärk igen så jag halvt svimmade då jag skulle åka hem från jobbet o sen spydde mej ut o in o låg på toagolvet i fosterställning och gnydde pga smärtan. Plus att mensen kom några dagar tidigt. Denna gång kommer den ytterligare några dagar tidigt.

Jag som varit en ”klocka” i över 10 år, 28 dagars cykel alltid, alltid. Nu verkar det inte gå att lita ”på nånting” längre.

Dessutom var jag så korkad här då jag började känna värken o tänkte att det då jäklar var besvärlig magen är idag – att jag inte kopplade att mensen kanske kunde vara tidig, så jag tog inte värktabletter tillräckligt ”tidigt”. Så nu krampar det loss för fullt trots värkisar. 😦

 

Hur mycket jag än älskar min kropp så kan jag aldrig lära mej att gilla det här jävla mensandet och PMS´andet. Less.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s