Cyniker och romantikern i en enda själ

Så känner jag mej idag…

Men glädjeämnen: Mattias och Lo ringde under dagen och Lo var så jävla fin. Och verkligen DUKTIG på att prata i telefonen! ”Hur mår du nu mamma? Är du fortfarande sjuk?” och sedan ”Jag har gjort en massa saker idag, varit i lekparken, cyklat, ehhh…vad var det mer jag gjorde? jo, lekt med mina leksaker.”. Telefonsamtalet flöt på en god stund och det känns litegrann som ett jubel inombords: ju äldre hon blir desto mer partiskt övertygad blir jag om hennes världsbästhet.

Sen ringde de igen, vid en tidpunkt då jag var nere i ett självömkande hål o var väldigt ynklig, och när jag svarade i telefon hörde jag i andra änden ”Hej mamma! Vill du gå med på promenad?” och när jag la på telefonen efter att vi bestämt att de skulle komma hit så vi kunde gå promenad med hundarna tillsammans allihop, så storbölade jag en liten stund. Så otroligt tacksam att de kommit på den iden, så jag fick träffa mitt världsbästa barn och även få umgås med riktiga människor en stund. Dessutom impade Lo på mej med att ha avancerat ytterligare i sina cyklingsskills på springcykeln. Hon cyklade med på en helt okej riktig runda med hundarna. Jag ser möjligheterna o känner mej så tacksam att hon får umgås med Mattias som lockar fram andra sidor hos henne än vad jag gör <3. Jag blev också glad att få träffa lilla glädjepillret Minna.

Nu ska jag fortsätta med mitt seriemaraton… Hade velat gå på bio ikväll med promenaden gjorde att jag inte hann ner till stan. Kanske blir det bio imorgon.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s