Barnet blir bortrövat…

Alltså åh! Barnet blir bortrövat åt olika håll och jag får inte träffa henne. Jättekul för henne att hon får fara på lite sommaräventyr när jag har tråkvardag med jobb. Men tur nog kan vi skypa o det lilla moderna barnet är så himla bra på att använda skype. Alltså kärleken att höra hennes röst o se hennes leende. Hennes röst slår an en väldigt lättrörd ton i mej, det räcker att höra hennes röst i bakgrunden då en ringer till den som hon är hos, så känner jag hur det tåras bakom ögonlocken. Bästbarnet!

Men detta innebär att jag är barnledig alla vardagar denna vecka. Får smärtsamt mycket egentid. Först tänker en att det är det enda en behöver o vill o att det är nån sorts sjuk LYX, o det känns jättehärligt. En utnyttjar tiden till hundra. Sen börjar det kännas märkligt. Kvällarna blir så otroligt långa? Nu har jag ju annat som stjäl tid, hund o häst framförallt, och med dessa försvinner tid rätt effektivt, men ändå sitter jag här nu o tänker att det är lite för städat, tyst o kravlöst här hemma.

Slutar aldrig att förvånas av det paradoxala i ens önskningar som förälder.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s