”Jag känner livet i mig”

”Jag känner livet i mig” som de säger i Madicken. /Nylärd referens pga mitt jobb/Hon som aldrig sett alla traditionella barnprogram men nu tar igen det på jobbet/

Det är himla gött just nu!

Fokuserar och prioriterar sånt som är gött för mej. O det ger utdelning i en känsla av tillfredsställelse och mening.

Trivs på jobbet. O min tjej flyttar in. Det är kaos här men det gör inte så mycket för vi gör lite åt det hela tiden, både hon o jag. Har så himla fina vänner och med mitt nya schema har jag rätt mycket tid till både hästeri, att läsa och att måla, mina tre viktigaste grejer på ”Att göra”-listan nu.

O ikväll har Mattias, Los andra (fantastiska) förälder varit här. Vi käkade middag, Lo hade teaterföreställning, vi trimmade/rakade min skalle lite o så såg vi film. Det var så himla vältajmat att vi ser Pestens tid (eller The Stand på engelska) o så larmas det just idag om nåt vitt pulver på Posten här i Umeå som gör att folk som jobbar där inte får lämna byggnaden o de bär masker o skit. Haha. Jag har så lätt att börja fantisera om jordens undergång. Det är nåt i tomma gator och övergivna industrier och byggnader som tilltalar mitt öga och sinne.

Och på tal om sådant som tilltalar mitt öga och sinne – Jag målar! Det känns bra! Det är lite som ett gift när en väl börjat, jag har svårt att släppa tankarna på modellerna. Men det är ok. Det är till och med lite bra.

Och idag körde jag Hjärtat. Underlaget är helt ok nu. Inte BRA men ok. Och Hjärtat är en riktig pärla o känns VÄLDIGT fin att köra. Vi ska på kurs till helgen, i Belöningsbaserad träning för Carolina Fransson, o det känns så lyxigt o fint.

Jaaaa så himla mycket skojs som händer nu!

Btw: repeatlåten just nu; This Body – Hello Saferide. Jag o Julia lyssnade på skivan, som är hyfsat ny, o Julia ba ”Hon verkar ha fått barn!” med tanke på den där låten. Jag som inte var alls lika uppmärksam hörde inte riktigt vad Julia baserade det på…o dessutom – Isåfall har hon verkligen lyckats med att inte skylta med det, tyckte jag. Men visst var det så, kunde en läsa i DN idag!
När jag lyssnade på låten igen med den bakgrunden, plus läste artikeln, så förvandlades jag till ett vattenfall av tårar. Alltså så himla lättrörd just nu. (post-mens, alltid är det nåt med de där hormonerna.) Så himla himla himla fint med en hyllning till kroppen, och jag känner igen mej så väl! ❤

"It’s like finding a hidden door
In the house you always lived in
With a secret room, and it holds diamonds and pearls

You’re a rock and you’re the sea
You’re the fox and you’re the hunter
You’re not less and you’re not more than anything

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s