Igårmorse hade vi barnvakt. Jag insåg varför det är så viktigt att få barnvakt över natten emellanåt. Jag sov hyfsat avslappnat. Vaknade till lite på morgonsidan, men somnade om. Sov ända till typ halv 9. Det låter kanske tidigt eller så, men det är värsta bedriften för mej nuförtiden, eftersom jag i princip sover oroligt från ca 5 i vanliga fall.
Sen tog jag det allmänt lugnt, låg mest kvar i sängen hela förmiddagen förutom sånt som hästfodring, toabesök, frukostinskaffning och sånt. Först vid lunchtid pallrade jag mej ut med sambo och vovvar på en långpromenad.
Det var värsta rehab-dagen för mej. Jag har inte mått så bra som jag gjorde igår, på mycket, mycket länge.
Och känslan har suttit i idag, sov helt ok inatt, inte som igårnatt, men ändå.
När jag mår så här bra så känner jag mej så slö. Alltså… lat? Och så tänker jag att då i vanliga fall, då ångest och oro och nervositet får styra, så är jag så vansinnigt effektiv och blir aldrig lat. Men det beror ju också på att jag inte kan slappna av. I perspektiv så känns det mycket bättre att vara så avslappnad att jag har svårt att motivera mej upp ur sängen för att till exempel nattfodra hästarna. Än att nattfodra i ångest och oro i god tid på kvällen.
Några grejer idag:
– Lyxfikat på stan med bästaste kärleken och dottern. Provade tom käka en mjölk/ägg-bakelse men blev rätt äcklad. Mjölk och ägg har nån märklig, ofräsch bismak alltså. Kanske är det bara djurförtrycket eller så är det litegrann det faktum att det faktiskt ÄR ganska ofräscht och liksom surnar till rätt lätt och så. Nä, vegan it is, i hjärta å själ.
– Målat på ”Herr Brunblack” (som bör få ett namn!) och känt mej sjukt nöjd. Att jobba mycket med modellerna, alltså få in timmarna, ger verkligen utdelning. Som att ögonen blir skarpare, händerna säkrare, tekniken förbättras så markant med regelbundenhet och ”kvantitet”. Men också strategiska vilor. Nu har jag mest skulpterat ett par veckor, och plockade fram modellen som målas idag igen, inspirerad av några nya penslar jag köpte på konstnärsshopen. Å se, vilket flyt jag hittade.
– Fått ett helt ok träningstillfälle med Texas och Minna och Pippi ikväll. Nog tusan ska det väl gå att få dessa varelser att leva i samma hus utan att nån ska vara rädd för sitt liv. Det är extremt mycket lugnare nu sen vi blev ensamma i huset, verkar som om djuren trivs bättre – dels med större ytor men kanske också bara för att det är lugnare? Men fortfarande händer det kanske nån gång varje dag, eller varannan dag, att hundarna rusar efter katterna. Det känns inte alls ok!
Nu laddar jag inför jobbhelg. Ska också försöka komma igång med Hjärtat på allvar. Asfaltsplanen har åtminstone tinat fram. Det är rätt isigt på byavägen ännu men det är nog inte långt borta innan den är alldeles perfekt i underlag. Och häromdagen så promenerade jag och Texas längs den alldeles nya vägen längst bort i byn också, den som förbinder byavägen med Ringvägen, och tanken är svindlande vilka körmöjligheter jag har i vår och sommar. Wow! OM nu Hjärtat vill bli körd igen, men jag tror det kommer gå prima… Men vi behöver en ny brösta och några hål i skaklarna. 🙂
Evis 